Bussen nummer nitton,
nitton tomma platser
och jag på en av dem.
Skrynklar lätt biljetten,
ingen har än bett om den.
Vintergatan ut
traskar glada skuggor,
endast ett fåtal gestalter
men inte dem jag önskar se.

Bussen nummer nitton,
densamma blåa bussen
tar mig in och ut ur stan.
Jag går runt och letar,
vill fråga vad du heter
i brist om nåt att fråga
för namnet kan jag redan.

Vinterns nitton första dagar,
mina nitton stulna tankar
om kärlekens tillstånd.
En addition inväntar,
en division i hjärtat.
En omväg jag går
utan att förstå.