Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
nu når någon annan in under huden som en gång var så nära min, så nära. och nu är han så långt borta och lycklig är han visst också. (skrev den här dagen innan nyår. mest lite kvarglömda känslor som ville ut)


en dikt om saknaden efter pojken jag lovade mig själv att aldrig sakna igen

(och när jag försöker minnas
hittar jag bara ett av dina andetag
fortfarande lika tungt
i mitt öra och det
hindrar verkligheten från att
sippra in

och jag
går vilse
i mina egna lungor
vilseledd av
kvarglömda andetag

det var en gång för länge sedan
då när jag trodde
att mina små hjärtslag kunde
slå hårt nog för två hjärtan
och att det där andra hjärtat
som bars av pojken med de frånvarande ögonen
hade ett hål att fylla
och att jag passade in)



flickan har en svaghet för murbyggarpojkar
- de som inte släpper in

och
hon står utanför deras låsta dörrar
ristar ord i stenmuren
skriver
vi kan mura in oss i en vacker dröm tillsammans


flickan som gav bort all sin värme
till alla som kom nära

(hon hade ännu inte lärt sej hur närheten under täcken
inte alltid når in under hud
och in i hjärtan)



här är så kallt nu
och kanske räckte inte hennes värme
till att fylla hans isiga tomrum
/eller var det hans frusna läppar
som kysste ihjäl hennes eld?/


flickan är så trött
hon har väntat här utanför din dörr
på tok för länge nu
så hon går
men
lämnar hjärtat kvar på tröskeln

tyst dunkande
tyst viskande

kan du älska mej imorgon istället för igår


hon gömmer sej under täcket nu
tänker att
365 dagar (är för många nätter utan dig &
för många dagar med dig)
och kärleken lämnar sår som alltid svider


att det gör ondast att nästan
nå hela vägen fram
tvingas släppa taget när han sakta
trillade ur hennes små händer


undrar
om hans läppar skulle smaka annorlunda
nu när dom smakat på andra flickors

ensamhet


den här sängen
är alldeles för stor för henne
fantasispöken försöker tappert värma
men deras närvaro
gör bara hans frånvaro så tydlig


på andra sidan staden har
en pojke
för första gången vågat låta
en flicka
riva hans murar


är hon allt jag inte var?




Fri vers av Trubbel
Läst 2028 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-02-04 20:30



Bookmark and Share

    Karl Poe
Fantastiska ord! Första tre styckena inom parentes - oj!
2007-08-23

    bottle of pop
oich! bokmärkt. du skriver jättebra. måste läsa mer av dig.
2007-05-20

    Fantasioffer
Denna va riktigt bra, talar djupt till mig för så här känner jag nu. Jag vill gråta, jag ryser, du är riktigt bra
2007-04-30

  yoyyo
åh du är ju riktigt grym, gillar det sista :)
2007-02-22

  Alvglans
Fin!
Hela dikten binds samman av den sista
raden:
\"Är hon allt jag inte var?\".

Kände igen mig.
Vacker och vemodig dikt.
/C
2007-02-20

    Ängel i regnet
en alldeles ny favorit för mig. Sparar denna som bokmärke, för den var verkligen bra. Lång, men bra. Fastnade verkligen vid alla dessa ord och metaforer. Underbart
2007-02-08

  Jewel_x
Jag hittar inte ord för den här texten... så erhört vacker så det sprakar fyrverkerier! Jag vet bara att jag ser mig själv och en pojke med bruna ögon i den ...
Världens största tack för att du delar med dig av din begåvning till oss andra.
Kram!
2007-02-06

  Vitsippa
åh va bra :O

det var en gång för länge sedan
då när jag trodde
att mina små hjärtslag kunde
slå hårt nog för två hjärtan


blev helt förälskad i det stycket. har känt så rätt ofta..

ha det bra

/malin
2007-02-05

  ordterroristen
Ååå trubbel vad vackert du skriver! Den här gången tycker jag, tyvärr, att du inte riktigt når fram med full kraft med allt du skriver. Mycket av det går igenom med harrang men en del stannar också till innan och drar ner det hela lite - trots jag ser det underbart vackra bakomliggande motivet.

Som alltid fastnade jag för delar av dina otroligt egna och levande bilder. Här har vi ett vackert exempelt som jag är stolt att säga är i sann Trubbel kvalitet (och det är något bra i mina ögon, något mycket bra!)

tyst dunkande
tyst viskande


kan du älska mej imorgon istället för igår


Tills vidare, GVD & Rock on!
/osse.
2007-02-04

  isabel louise
Jättebra skrivet, vilken känsla! Klump i halsen här också. Bokmärker
2007-02-04

    xtla
aldrig läst nåt så
klockrent av dig
bokmärkt!
2007-02-04

  Lilla_Lala
Fantastisk! Jag fick en klump i halsen av igenkännande. Det här är riktigt bra. Läs gärna \"Svart på vitt\" och \"Någonstans gör det ändå ont\". Har också upplevt det där med orivbara murar som plötsligt faller av någon annans kraft. Bokmärker!
2007-02-04
  > Nästa text
< Föregående

Trubbel
Trubbel