det är inte du som stänger mig ute
det är jag
Om inte midnattssolen gör oss lyckliga förlitar vi oss på varandra
förstår du inte att
mina viskningar är en gåva
som bränner bort dina ängsliga tårar
och skyddar ögonlocken
från smärtan
jag vill inte se dina
neddränkta kinder
som sörjer
tills livet
är förbi
jag vill att du ska förstå att;
gräset vi leder varandras
hjärtan på sveper om
kärleken och behåller
den tills vi är redo
att släppa taget
om vi inte längre dansar tills himlen sänker sig
älskar tills duntäcket luktar kärlek
borde dagarna lämna
fotspår av en morgon då
man vaknar
i ett annat liv
men sedan inser
att världen
inte byter riktning
föränn det är försent