vinden drar

fallande löv

vinden drar

blir nästan döv

trevar med handen i min väska

höjer volymen - !!! - sänker igen

just på min bärbara cd-spelare från tidigt nittiotal

-- sitter på ett ny funnet café 16:49 --

"un café, s\'il vous plaît"

servitören nickar snabbt, tar nästa beställning på

nästa bord

kollar mig över axeln;

jo det hela känns rätt påträngande

ny stad, nya människor - nytt liv

lika påträngande

som ett av dessa stela samtal med misslyckna ragg

som ett litet sandkorn i ögat, vinden drar

minns hur jag skämtade bort den pinsamma situation som uppstod då hon kommenterade hur länge det var vi inte hade setts, vi gick ju ändå på samma skola

...5 år äldre, taiwanes och två bedårande ögon som kollade upp ifrån sugröret, nej det skulle inte gått...

fan

allt bortom gatlyktans ljus

som från ett annat liv

solen tittar fram mellan stads taken

värmer mina svarta byxor

nu,

som från ett nytt liv

tänker jag;

på hur hon tog ett steg närmare...

--

servitören kommer tillbaks, tar kaffekoppen från brickan

lägger den på det lilla cafébordet framför

jag tackar - han lämnar mig i fred

trevar återigen i min väska

tar upp penna, block och

börjar skriva..

--

vinden drar

fallande löv

vinden drar

blir nästan...