Jag kollar mig i spegeln.
För första gången på länge, så känner jag mig fin.
Är nöjd över hur jag ser ut idag.

Sen kommer allt.
Och trycker ner mig.
Varför?

\"Fy fan va du ser ut idag\" \"Du kunde inte ah mer svart på dig eller?, väldigt va hemsk du ser ut\".

Nej, jag tar inte åt mig. Men dag efter dag, det blir en vana.
Sakta men säkert, jag hatar mig själv.

Kollar mig i spegeln. \"Fy fan va ful du är\" säger rösten i mitt huvud.
Trycks ner.
Av världen. Av mig. Av allt och alla.

Ännu en dag har gått. Ännu mer kommentarer har jag fått.

Kollar mig i spegeln. Står en stund. Tårarna rinner. Jag viskar tyst för mig själv. \"Fan va ful du är.\"

Samlar mina sista krafter. Slår hårt mot spegeln. Det blir en spricka.
För varje dag som går, blir sprickorna fler.

Försöker sova . Hör röster \"Du är värdelös\" \"Du är motbjudande\"

Ord sårar. Förlåt för att jag är så misslyckad.
Förlåt för att jag e så ful.
Förlåt för att jag inte e som andra.
Förlåt att jag inte är den ni vill jag ska vara
Förlåt för min existens