Jag ser din gängliga kropp när du går

- minns nyväckta sparkar i moderliv

Jag ser dig vända bort din fjuniga kind

- som en gång vilat mot mitt varma bröst

Så längesedan – i annan tid

när din doft var ett avtryck av mig

Nu doftar du främmande…

Något annat har satt sitt märke på dig

Men vet min son, jag är en lejoninna

Oövervinnerlig, lika stark som förr

Jag kan ännu ryta – högt

om något hotar vid min dörr

Så även om du vandrar egna vägar

- vet, och glöm det aldrig mer

Här finns vila, mat för unglejon

som lång vandring framför sig ser

Så sov bort oro och trötthet

här bakom min rygg

Jag vakar hela natten

Här är du alltid fullkomligt trygg