Jag vet inte om jag ska börja med
fingrarna i halsen
eller
ögonen som spyr galla
på andra sidan av fåtöljen


Nej jag är inte ditt bulimibarn
Men det är sant
att jag spyr
Att jag spyr det du tvångsmatar mig med
Att jag spyr upp dig


Jag ska krympa bort allt det
allt det dåliga ur mig
Och ja i dina ögon
kommer jag att vara anorektisk


Din röst är som syra
Syra som svälter ut själen
Fräter bort glädjen
Äter upp insidan


Det du kallar närhet
är närmre avsky


Och när jag ligger
på sjukhuset
med slangar i näsan
och får tillfälligt syre

Då vet jag
Då vet du
Att det du kände inom mig
Den du trodde dig ha skapat
är den du haft ihjäl
Och det som överlever
är allt annat än
du
För titta på dig själv
du är redan död

Och fan vet att
jag inte är en gam
så som du är en kannibal


Och gud vet att
jag inte är en dotter
så som du tror dig vara en mor


mm
och allt är
inget
i dina andetag

Kräkkänslor
Dotterdöd
Bulimibarn
Spyögon
och
Begravning