Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En natt av Ingenting


Känner bara asfalt genom huden
Gamla, tvingade skratt som står mig upp i halsen
Ärrvävnad runt känslor som aldrig riktigt
Bröt sig fram

Lika osäkra i vår falska säkerhet
Grus och snö och lera i
Låtsade ögonblick av okunskap
Som rinner mellan fingrarna

Skrattet kändes ovant, obekvämt
Men ditt leende var äkta
Mitt i all min barndoms omedvetenhet
Fanns plötsligt något
Som inte funnits där förut
När vi kände varandras värme genom täckjackorna
Trots kylan utanför

Kanske en liten stund av glömska
Jag vill inte att du ska veta, lyssna, förstå
Bara hålla mig nära och du,
glöm allt annat



Jag orkar inte med kärlek längre
Just nu vill jag bara ha den där sekunden
Av ingenting




Fri vers av Lithia
Läst 462 gånger
Publicerad 2007-01-21 16:33



Bookmark and Share


  Flickan*i*L*för*Lycka*
grym text, rakt på sak medan du inte bara slänger ut det. Väldigt bra inlindad mening!
2007-04-17

    Cammo
Den är fin. jag har inte rikgit orden för att kommentra, de är stulan och man kan inte säga så mycket. Den är så vacker
2007-01-25
  > Nästa text
< Föregående

Lithia
Lithia