Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Karma

Vi kommer att mötas igen
mellan kaos och
blommande körsbärsgrenar
Då solen har sjunkit
i rosenmålad sky
och världen är vit
av månljusets stenar

Då ska jag ta din hand
på nattviolers stig
och ömt kyssa din panna
I fjärran hörs ekot
av tider som flytt,
av det som aldrig blev
men var det evigt sanna

När skymningssyrsor spelar
och nattspindlar väver
tar du så min hand
Stigen leder bortåt
genom silverpopplars stammar
Du ler lyckligt
och tror på lyckans land

Men mörkret skall tätna
bland skälvande löv
och nattslöjan kväva ditt liv
För när sanningen vaknar
glimmar stjärnkallt ljus
genom sagopassion ned
på min höjda kniv




Fri vers av Aliah
Läst 824 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2007-01-24 15:09



Bookmark and Share


  Betlehemsstjärnan
Fantastisk dikt, språket leker fram vackert sm en springand bäck.
Underbart vackert!!/B
2008-12-06

  Närmare
Hej där...

Jag är SÅ svag för denna din dikt... Du kommenterar upplevelser, med samma spröda skicklighet, som orden du väljer är vackra... Kram P
2007-08-05

    Smaragden
Du skirver oerhört vackert, underbart!
2007-08-04

  devilsangel
Underbart skrivet! Den tog mig direkt. Hittade den av en slump då jag sökte en annan, men det var nog ödet. Tack
2007-03-01
  > Nästa text
< Föregående

Aliah