foto: Sofie Viktoria

Grusvägssår

Grusvägssåret
blir en vattenpuss
först när stormen är förbi

Fri vers av Sofie Viktoria
Läst 734 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-01-27 12:21

Skriv ut
Spara som PDF

FinnRaggarn KanonPoesi. 2009-03-24

Tove Meyer den här har jag läst tidigare. den är som en liten vacker insikt. 2007-04-25

Mangal Har aldrig tänkt på det förut. Nu kommer jag att göra det varje gång jag vandrar fram längs en grusväg. Precis sånt här vill jag läsa - sånt som gör lite skillnad. 2007-04-09

Krissie När man är inne i något svårt ser man ofta inte ljuset i tunneln och det är först efteråt som man kan pusta ut... Fint fångat med fingertoppskänsla! 2007-03-22

Alfie M Får tårar i ögonen och vet inte ens riktigt varför. Texten smeker som en avskedskram. Som går rakt in. 2007-03-18

Madjori Kan tydas på olika sätt, får mig att fundera.. Gillar... 2007-03-02

pastorn en enkel vardagsbetraktande visdom. mycket vackert. 2007-02-18

Bodil Sandberg Ja först då...skulle jag vilja säga lite poetiskt...först då kan det läkas och helas...så är det...så sant! 2007-01-28

Fredrik Stillesjö Hej Wiktoria! Du har verkligen fångat något mycket bra här! Ger många bilder och funderingar. Tycker Fredrik 2007-01-28