Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det hjälplösa barnet.




Jag är ett hjälplöst barn
i min trötta kropp.
Jag kan inte uttrycka det jag behöver
eller vad jag vill med mitt liv.

Hjälplösa barn talar inte
dom reagerar.
Jag levde mitt liv så gott jag kunde
medan det hjälplösa barnet
grät tyst
Jag lydde alla måsten
för att hitta en plats i min flock.

Att ha en mamma och en pappa
var en illusorisk tröst.
Ibland, lycka för en stund.
Varför lura ett litet barn
så att det känner hopp?
Det blev ju bara besvikelse.

Ingen lyssnade på barnet
eller på sig själv.
Nej, de åkte vidare till nästa tripp
att väcka barnets hopp till liv
för att få sin egen tillräcklighet bekräftad.

Jag lever fortfarande så gott jag kan.
Skillnaden är att jag börjar ta hand om
henne som tyst har gråtit så länge inom.
Hon är mitt inre barn.

Jag är stolt över oss...




Fri vers av EmiRa
Läst 525 gånger och applåderad av 4 personer
Utvald text
Publicerad 2007-01-27 23:03



Bookmark and Share


    Sussit
Grattis till redaktionens val!
2007-11-15

  PPQ
grattis till redaktionens val
2007-11-07

  Maria Ingridsdotter Viklund
stolt över dig o dina ord, applåd!
2007-08-21

  Mangal VIP
Tårfyllt igenkännade. Starkt, hoppfullt och vackert. Kramar till oss!
2007-02-10

  Sunlight
Vilken stark dikt om det lilla barn vi alla bär inom oss. Du visar smärta, men också hopp och tillit. Den berör mitt hjärta, vandrade raka vägen in. Tack!
2007-02-06

    Sussit
Jag är golvad, stum med beröm, läser om och om igen, högt och inuti för att känna orden igen och igen i mig
2007-01-31
  > Nästa text
< Föregående

EmiRa
EmiRa