Den du en gång var, är nu ett minne blott.
En färgstark gestalt som älskade mig på ett sätt som bara du kunde.

Vi hade något speciellt, du och jag.
Vi sa ord med blickar, som bara vi förstod.
Men det är borta, kanske för alltid.

När jag ser på dig nu, ser jag endast ett blekt skal.
Ett skal av den far jag en gång såg upp till.

Alkoholen har tagit över ditt liv,
och jag kan bara se på.

Jag hatar det så mycket,
jag hatar att du har förstört så mycket.
Att du har förstört mig.


\"Du och jag skiten.\"

Jag kan inte låta bli att le,
och erkänna att jag saknar dig.