jag tänkte
att jag var förälskad som en smält snöboll
och när jag tryckte koden tänkte jag på hur många gånger dina fingrar har tryckt in siffrorna där

och att dom fingrarna har varit så sköna i mig.


Det är mörkret som lägger sig nu.
Ljuset sugs ut och lämnar ett tomrum. Jag känner värmen som en slags kyla.

Jag vet att jag inte behöver göra annat än vänta.
Ibland får man vänta en lång stund och ibland en kort stund.


Innuti kroppen cirkulerar mörkröda eldkulor, värmer upp händer och ben
tills de bränner och brinner och glömmer sig.

rök väller ur munnen,
för att det brinner i henne.

- Vi hör ihop som Hennes&Mauritz. De där ute är några andra.

Gå inte dit.