Det där som aldrig kan synas på en bild
sekundminnen från trädgårdsland och leksaksstunder
och sprickor av liv som till slut blev en helhet
för att vi växt upp i varandra
Alla ord som vi aldrig behövt forma framför utanförögon
tvinnade likhetstecken i varje andetagskänsla
vi visste varandra ändå

Och åren som slitit och värkt genom kroppsband
vi har fastnats i varandra ändå
alldeles av oss själva

alldeles av oss själva

mellan världar som pressats men vi försvann alltid till något större
det där som aldrig kan fastna
hur många bilder de än bläddrar i skrattminnesstunder

allt som vi sökt har vi hittat
i oss duochjagsyster oändlighetsnärhet
och de kan säga att de inte förstår
vi har levt så mycket närmare ändå
vi har levt så många värmestunder och år

du är allt det där som jag aldrig kan svika
allt det där som någon saknar

det största