Ett evigt löfte
En lysande klar Luna
ett täcke av stjärnor
vilande måser på kajen
stadens ljus på natten
fyller mitt hjärta med saknad
till dendär gamla platsen
där jag mötte en yngling
vars leende snurrat mitt huvud.
En lurigt leende måne
ovanför restaurangen Alladin i Gamla Yaffa
medan våra huvuden av vin fylldes
och en bit steak kallanade och torkade i tallriken
mitt hjärta av hans blå ögon blev fången.
Mina händer höll han hårt
och när ett evigt löfte hans mun sjöng
mina bruna ögon han med sin blick borrat.
Skall du vara min, frågade ynglingen
Sedan den första gången jag dina ögon såg, svarade jag
Skall du mig vara trogen, envisades han
Om du trogen mig skall vara, sade jag och höll fast blicken mot hans ögon.
Murkel himmel
mörka nätter
döende måsar på kajen
en tom vingård
en grå Luna
och en hånfullt leende måne
vittnar om ett löfte
som brutits.