Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag skrev ett brev till min mamma
men skickade det aldrig



Älskade lilla mamma




Älskade lilla mamma!

Hur är det med dig nuförtiden? Jag vet att jag borde höra av mig oftare, men det är så mycket omkring mig här. Vad sa doktorn på ditt senaste besök?  Har dom höjt insulindoseringen? Är det pulvecort du andas in fortfarande eller har dom hittat en som hjälper bättre? Som om det inte var nog med diabetesen och astman.
Vad synd att du inte slutade röka för många år sedan.
Eller ännu hellre låtit bli att röka alls. Då skulle du inte blivit så sjuk i Kol...
Lilla mamma! Vad du fått kämpa i dina dagar med 2-3 jobb om dagen + hemmet att ta hand om och alla barnen.
Nedsatt hörsel på grund av slagen mot öronen och tinnitus fick du också.
Jag kommer ihåg när du sa att du önskade bli pensionär så du skulle slippa jobba mer och bara kunna slappa och göra vad du ville. Kommer du ihåg den tjocka vita heltäckningsmattan du sa du skulle köpa,och boaormen du ville ha? Kommer du ihåg när du sa det? Det var mitt i natten efter att vi fått ut aset från lägenheten och vi tog en paus i möblerandet. Vi möblerade om för att inget skulle påminna oss om honom. Du hade så ont då, mamma,
efter senaste misshandeln när han försökte strypa dig, samtidigt som han slet kläderna av din kropp och våldtog dig. Men jag är inte ledsen över den tunga kristallskålen jag slog sönder i hans tjocka skalle. Det var ju ända sättet att få honom bort ifrån dig. Annars hade vi inte haft nån mamma idag. Och om inte grannen kommit hem från jobbet då, hade jag inte levt. För jag såg kniven som kastats efter mig, i dörrkarmen...
Vi har så många svåra och tunga minnen att bära och det tar aldrig slut.
Du fick aldrig din vita tjocka matta. Inte heller boaormen...
Mamma, vi ska snart komma ner och hälsa på och jag ska inte skälla för att du äter nåt sött och gott. Jag förstår att du vill kunna njuta sista tiden.        Du kommer aldrig att bli frisk igen, bara sämre, så lika bra att njuta tiden du har kvar. Det är synd att du är så envis att du inte vill bo här. Säg bara till när du ångrar dig och vi hämtar dig direkt. Vi har plats för dig

 / Kramar från din dotter Susanne

P.S. Jag har sett en affär med sådana där köttätande växter som du vill ha och tar med några till dig när vi kommer D:S






Övriga genrer av SusanneStrömstedt
Läst 838 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-02-04 20:16



Bookmark and Share


    sunnanvind
Suckar o gråter....så naket och sorgsamt...
2013-05-15

  * Ammi *
mkt berörande.
2007-10-10

  Yvonne
Jag gråter! Vet, förstår.
2007-08-26

  Ronny Berk
du skriver så fint.. vad mera att säga..
2007-02-04

  Blekfet
Det är ett fint brev.
Trots allt tragiskt så värmde det faktiskt.
Växt upp i samma omständigheter som dig,
så det gick rakt in i hjärtat.
Jag och min mamma har aldrig stått varann nära,
så det glädjer mig att du kan säga så mycket fint till din.

Har din mor läst den? ^^
Tror hon skulle få glädje tårar
2007-02-04
  > Nästa text
< Föregående

SusanneStrömstedt
SusanneStrömstedt