Snör åt min hals-jag vill ingenting alls.
Lars fastna med blicken-hans läpp den darra-han klandrar andra för att han inte fick en.
Sådär nu känns det genast bättre bra,det var skönt att andra vill mig ha.
Ida siktar mot himlens djupa blå, hon vet att hon mycket bättre kan få.
Det svider någonstans i magen- bonden kastar inälvor i hagen.
Bertil sitter vid graven hans fru Ester har visst gått runt gaveln.
Någon behöver min famn, kanske kan lura någon att dom är i hamn.
Rickard anade aldrig -att hans tjej var så sladdrig.
I en del av mig vill ondskan slå rot det är bara mina tankar som kan ge bot.
Hela världen behöver kärlek - skratt under vår färdlek.
För jag är inte ensam om att ibland tviveln känna-ingen vill aldrig någon annan bränna.