jag borde rycka upp mig
jag har hälsan tyckandefrihet och isolerade väggar runt om mig
jag borde rycka upp mig när folk svälter
men
det är just det att
jag skiter i åttaåringar med ak47or och uppsvällda magar
man kan inte sakna något man aldrig haft
och det jag saknar nu fanns där förr
när ögonen reagerade på rosa och ljusblått
då världen var i färg

nu är nacken vriden hundra åttio grader
och ögonen reagerar på svartvita polaroidfoton
som tog stunder med storm och konserverade
upplevelser och gemenskap
som finns framför mig idag

så
två bilar och märkesskor
ändå är det svårare att leva på asfalt än i öken
när tankarna upptas av framtiden
när krav ställs på annat än överlevnad och morgondagen
vi lever för långsiktigt
och har slutat kämpa för vår existens
vi har vunnit det här korståget
nu är det dags att dra
vidare