jag är främlingen som carola sjöng om
även fast jag inte döljer så mycket
jag har ingenting i mina ögon
förrutom gårdagens smink
och kanske en eller annan ögonfrans

men endå sjunger hon som om jag
vore världens hemligaste person,
och det kanske jag är ibland också.
fast inte idag, idag har jag ingenting
att dölja. idag är jag ärlig, och stark
- ibland iallafall.

jag har inte tid att vara oärlig
och dölja saker i mina mörka ögon
jag är allt för upptagen med att
gömma mig bland udda strumpor
från förra veckans tvätt i hopp
om att hitta deras partners idag.

och jag är nog lika bortkommen
som de stackars udda strumporna.
fast det är ingen som gömmer sig i mig,
inte idag.
nej, inte idag.
inte imorgon heller för den delen.


så här sitter jag bland
nytvättade tröjor
och försöker glömma gamla
minnen som tränger under ögonlocken,
men jag är inte bra på att glömma.
och nytvättade tröjor
som inte luktar annat än sköljmedel
från gamla dagar gör det inte lättare.
jag vet att jag borde köpa nytt,
men livet var så mycket lättare 2002.
och sköljmedlet var så mycket
bättre då helt enkelt.




samtidigt som jag slänger in smutstvätt
i fel kulör sjunger jag på musik
som ingen minns namnet på.
utjatade gamla schlagerhitar
som alla kan refrängen på,
men inte mer än så.


det är nog inte många
som minns mitt namn heller
när jag tänker efter.
fast det är inte så ofta jag tänker efter heller,
så det gör mig ingenting.