Ögon som viskar
    jag vet inte
för att mörkret inte längre är
långt borta
för att de inte insett
att stjärnorna
redan har gett upp hoppet
att snart
utan att de vet det
tar ljuset slut
mörkret kliar bakom
ögonlocken
men vill inte ge sig
bara stanna
    tills stjärnorna ramlar ner


haha.
ni förstår inte
skryter de
skryter forskare
som tror
dom tror
att allt syns genom
ett jävla litet
nej
en jävla liten
stjärnkikare


att stjärntjuvar
ljustjuvar
haha
”sånt vet väl inte ni någonting om”


men hur fan kan dom veta
när dom liksom
bor
under stjärnorna
under stjärnorna
i ljuset
hur ska dom då kunna veta någonting
om mörker
som kliar bakom ögonlocken


            * * *
liten flicka trippar fram
bland stjärnsot
och ljusaska
hennes ögon
äter glädje
sväljer glädje
krossar glädje
hennes mun
knaprar sot
och ler bara
låtsasléenden
    liten flickas tårar släcker stjärnor
            * * *


liten stråle ensam är
han känner sig lite vilsen här
liten stråle vill hitta hem
men egentligen vet han inte ens vem
han på riktigt är
så därför trippar han här
inte så långt ifrån flickan han håller kär


            * * *
liten flicka trippar vidare
orkar faktiskt inte döda fler
orkar inte släcka fler
ljus
orkar inte utplåna fler
stjärnor
hon vill egentligen bara krypa ner
långt ner
långt långt ner
    (för att liksom inte finnas mer)
            * * *


inga stjärnkikare i världen
inga kalejdioskåp
kan se hur liten flicka
trippar fram
kan se hur liten stråle
ensam är
    kan se
        sanningen


för inga stjärnkikare
vill se sanningen
någon lurifax
har klistrat fast
    stjärnglitter forever
        lycka forever
            kärlek forever


            * * *
liten flicka trippar ner
det är just vad ljusstråle ser
hur liten flicka, vacker som få
bara låter det sista hoppet gå
för att låta sig själv sövas ner
inte höra, inte gråta, inte se;
för att helt enkelt inte finnas mer
men ljusstråle liten har allt hört
om prinsessan som ljuset förstört
hennes sömn kanske verkar god
men utan henne…
jo, det var som om hon förstod
han skulle nog inte längre kunna lysa
nej, utan hennes ärlighet skulle han nog förfrysa
            * * *


det är faktiskt sant
att det finns barn
som inte kan sova
att det finns barn
som ser genom mörker
som vet varför
    det kliar bakom ögonlocken


men helt plötsligt
slutar det klia
allt står bara stilla
    stilla, stilla, stilla
inte ens tiden
skyndar förbi
det är sant
den stod stilla
    stilla, stilla, stilla


och alla miljoner
biljoner
miljarder
triljarder
    stjärnkikare


går i tusen
miljoner
biljoner
miljarder
triljader
små små
    bitar


men sen är allt stilla


            * * *
liten flickas ögon är nu stängda
och alla dessa minnen,
nästan förträngda
fast man kan inte längre
känna mörkrets närhet
för ljusstrålen kommer med nått
som kallas kärlek
och ögon som viskar
att dom inte vet
det finns liksom inte längre;
inte en enda jävla hemlighet
inget om fastklistrat stjärnglitter
inget sånt som fejkfnitter
och att en ljusstråle ensam är
haha, sånt finns inte här
liten flicka som trippar fram
hon förvandlar inte längre stjärnor till damm


det finns fortfarande barn som inte kan sova om natten
men det är bara för att dom inte kan sluta lyssna
    på dom lyckliga skratten
            * * *


    och det är här
        som nya stjärnor tänds.