du klipper sönder dina gardiner
och jag står här nedanför ditt fönster
och önskar att jag kunde sjunga
lika bra som du kan skrika
\"det måste vara för mycket\" säger du
när jag försöker se något annat i dina ögon

nittonhundratalsminnen
rinner nedför dina armar
som ett restskattbesked
på sommarens varmaste dag
spädbarnsångesten
med grus i navelsträngen
och en lagom hård spark
är tillbaka ikväll

och du klipper sönder dina gardiner

en gång i tiden dansade du i takt med dammsugare
saltmaracade i köksvals
sommardrack dig full under foxtrotfauxsolbränna
vi dansade nästan lika tyst
som du skrek
vi älskade nästan lika falskt
som jag sjöng
\"det måste vara för mycket\"
som en radiorefräng en sliskvarm svettsommardag
med för små badkläder och för stora drömmar

på gränsen till överallt
men med två bara fötter i ingenting alls

och nu en trasig gardin som ett vilset \"förlåt\"
som en mörk cancerklump i botten av din källare
som ett bländande ljus av bestrålad mark
som en sönderskuren gud på silverfat
som en vinterdag på polaroid och en trasig vår
med variga våldtagna tvekande knoppar
med trasiga otömda skrevande kroppar

och du klipper sönder dina gardiner

och jag saknar ditt skeva ansikte
med fel proportioner och för stora leenden
och jag saknar att dina bröst var olika stora
och att du bara tänkte på det 23 timmar varje dag
jag saknar att du slog mig i magen en gång i månaden
och skrek \"så känns det!\"
för det måste vara för mycket
när allt annat är för litet

vi visste redan att vi skulle växa
bli för stora för vårt tomrum
bli för små för att fylla det

för gamla för att vara för unga

nittonhundratalsminnen
under våra kuddar
som en dansbandsrefräng
på vinterns kallaste dag
tonårsångesten
med grus i mascaran
och en lagom trasig kondom
är tillbaka igen
och igen
och igen

och du klipper sönder dina gardiner

en dag ska du kasta ut dem som konfetti
över idioterna utanför som vägrar lära sig sjunga
som vägrar lära sig ramla sönder
när magar värker och knoppar sprängs
och kroppar brinner
i valborgsskugga
en dag ska du täcka oss i färger
men inte idag
bara inte idag
för det måste vara för mycket
när inget är litet nog