Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En liten text till, men mest om, min kära pappa.


Det är klart det var ett uteställe vi var på igår, var är man annars en lördagsnatt?

Dina ord skaver sönder mina öron

Ett förlåt passar verkligen nu
för jag skulle aldrig kunna visa detta för dig
utan att stå där som någon som bara vill framkalla tårar


Detta var inte det du ville när du valde det andra
i tron om att allt skulle bli bättre
men nånstans måste du väl inse att mina ord hade rätt
när jag sa att det kommer aldrig bli bra igen
och verkligen inte bättre


Ett förlåt är så helt fel nu
för jag borde och behöver verkligen visa detta för dig


Ibland blir det bara för mycket med alla dumma frågor
med självklara svar

Hälften av det du säger är repetitioner
och jag hör på din röst att du märker det och tänker fan

Har vi inte kommit längre än så här?


Det var en evighet sen vi satt och tittade ut på isen
med dina specialapelsiner med sockerbitar i
Då var allt så självklart och meningen var att det bara
var början men det blev aldrig mer perfekt än så


Nu är det åratal och mil och en landsgräns emellan oss
men mest alla dessa lögner om att allt är så bra
Och jag önskar jag inte behövde ljuga om hur jag mår
eller vem jag är

att jag slapp bita mig själv i läppen mitt i en mening
när jag inser att allt jag säger är lögner
för att slippa förklara mig


Jag vill så mycket mer men
fan har vi inte kommit längre än sönderskavda ord?




Fri vers av Sofi A
Läst 296 gånger
Publicerad 2007-02-26 00:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sofi A
Sofi A