Jag ångrar så
Att jag aldrig slog in min rosenkvist
I det där blanka julpappret
Så att jag skulle fastna hos dig
För evigt
Eller ville jag verkligen det?
Det var ju tänkt att jag skulle vara kvar
Eller vara kvar och vara kvar
Jag sökte det varma, luddriga, mysiga och alldeles underbara
Fast
Inte jag nej
Det var ju tänkt att jag skulle vara kvar

Om rosenkvisten hade kommit i dina händer
Att dina taggar redan skulle vara blodröda
Hade jag ingen aning om
Så många liv som spillts i dina
Taggar
Jag ville att just de
Taggarna
Skulle krama mig så hårt att jag skulle växa upp
Till en ros
Där inga vassa taggar slogs om mitt kött

Skall vi växa upp tillsammans nu
Från DU till VI?

Att vara eller inte vara
VI

Nej, jag vill inte längre ha ett stenhjärta
Svårfattat?
Inte ha ett hjärta av betong som
Gör magplask i mitt hjärta
På mitt enda hopp där i rosenbusken
Vingarna på en porslinsfågel var det enda jag behövde, en vinge från Godrosdalen
Jag vill inte
Och ville inte
Döda porslinsfågeldrömmen
På grund av en klump betong
Nej
Idag är det en Nej-dag.