Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om du var här skulle inte allt frysa fast, Nej då skulle inte ens snödroppar vara kalla

Lukten av ditt hår sitter kvar här
väntan på dig är som att vänta på att muren ska rivas
ostabilt plockar jag sten för sten
saknaden av dig tätt tätt intill mig
gör mig sprucken

Jag ska fläta ihop våra hjärtan
jag ska stoppa blodet rinna ur mig
hela världen hindrar det
Men varje steg jag tar
varje hopp jag lever i är du

Om jag kunde se dig framför mig skulle jag gråta av saknad,
Håll om mig värm mig
allt runt omkring oss är kalt och stenmarken bränner fast av kyla
det blir här för alltid vi
och dom som föraktar oss tittar vi inte på
Jag vill att du vet att molnen inte kallas kärlek
att hösten blir allt närmre för var steg vi tar
att vi bara väntar in ödemarken

så blundar jag och räknar till fyra
nu har oendlig tid börjat
hjärtat skärs itu
spillrorna är bara att lämna kvar på marken
sprickorna är tomma och där
där någonstans ska vi bära med oss varandra

Släpp aldrig taget
det här blir den strid mot våra egna händer
vi aldrig kommer att besegra


Sten för sten
river jag muren
vi själva bygger upp 




Fri vers av Jinzan
Läst 456 gånger
Publicerad 2007-03-16 19:10



Bookmark and Share


  TedEdFred
Bra skrivet! :) tycker nog mest om slutet ändå .
2007-03-16
  > Nästa text
< Föregående

Jinzan
Jinzan