Vi har idag samlats för att ta farväl.

Likt små frön ska vi framöver spridas för vinden. Vem vet vart vinden för oss.
Vad jag vet är att våra band och vår tid här på det Karolinska Läroverket för alltid kommer att föra oss tillbaka hem.

Jag har förmånen att gå i en klass med många profiler.
På ont och gott. Nästan uteslutande på gott.

Jag har gått i 4 olika klasser, 5 om man räknar mina fyra dagar i bunkern på väster, men ingen klass kommer jag att sakna så mycket som denna.

Låt oss tillsammans göra detta till en dag värd att ta med oss i graven,
en plats som det för övrigt ännu är lång tid kvar till. Må Sp3d överleva vidare genom historien och må dess förträffliga rykte överleva längre ändå.

Jag vill även passa på att rikta ett tack till våra eminenta lärare, Johanna Berg och Britt-Marie Edenvik för att de i alla dessa dagar har stått ut med oss. Medan vi vandrar vidare ska de i höst fortsätta att försöka lära ut till minst lika hopplösa fall som oss.

Tillåt mig att citera en gammal vis man som en gång sade:
\"This is not the end. This is not even the beginning of the end. But perheps, it is the end of the beginning\"


Till sist, vi måste alla ikväll hjälpas åt att hålla koll på Borgoths mössa.
Och jag hoppas att alla kommer på efterfesten inatt!

Tack sp3d, ni är väldigt vackra.