Han kommer när kvällen är här,
ber inte om ursäkt och när
han visar sin makt över mig,
kan jag aldrig säga nej.

Så när klockan slagit tolv,
för han mig ut på nattens golv.
Med sin arm omkring min hals,
i en annorlunda vals.

Han bryr sig inte om att jag ber,
min makabra kavaljer.
Han river mig med vassa klor,
tvingar mig till psykiskt hor.

Han bryter ner mitt självförsvar
och jag grips av stundens allvar.
Hans namn är Ångest och han för
mig stenhårt som en van dansör.