Han stod där och väntade, såg otålig ut,
vid altaret,
så perfekt
så stilig

När pappa tog armen
och
förde henne fram till altaret,
till den stiliga mannen.


Hon hade valt en perfekt vit klänning.

Nu stog hon där,
prästen började tala
och sa

Tager du denna man och älskar honom i nöd o lust
Ja sa hon med ett leende,
han log mot henne.

Tager du denna kvinna och älskar henne i nöd o lust

Nej,
det blev tyst i kyrkan,

Jag skulle aldrig kunna älska henne
jag älskar min hund mer.

En tår rulla ner för hennes kind hon kände sig så lurad

Och allt som var så perfekt,

Hon sprang ut där ifrån,

men när hon kom fram till dörren vände hon sig om
och såg på den man som skulle bli hennes make..

Han skratta och log mot henne,
Hon vände sig om för att aldrig mer se bakåt igen