Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
dansade i ringen och lärde sig stegen


BJÖRNEN

Björnen,
ni ser honom
lufsa bort över kullarna 
ni ser honom genom den
sönderrivna
tältduken.
Kedjor rasslar mot stenar
och rötter
och hans rytande klyver kvällsdimman

Björnen,
hans klor är utfällda
och river och sliter
i den vilda skogen
i den mjuka mossan
hans tänder glimmar vitt
i skymningsljuset

Björnen
slet sig från dressyr
och piskor
och i friheten
ser han med stora bruna ögon
på alla han möter

Björnen
kramar alla som han älskar
med en kärleksstyrka
som inte många kan ge
och han delar med sig
av vad allt han har

 
Men Björnen
är blind och döv
och hör alltid skriken för sent
och slickar förvånad sina
blodiga klor
ville ju bara gott

Björnen
betalar
frihetens pris
och ser långsamt
tillbaka
mot den fängslande
tryggheten 




Fri vers av Jan Linderoth
Läst 291 gånger
Publicerad 2007-04-18 19:38



Bookmark and Share


  Carlita
ingen kan sina björnar som du min vän!! Lysande o rörande!!

kan man beställa en grizzly (min favoritbjörn)?? :):)
2007-04-18

  Night Soul Woman
Wow!Vilken dikt!Wow!Återigen bra skrivet!*bokmärkt*
\"Björnen
betalar
frihetens pris
och ser långsamt
tillbaka
mot den fängslande
tryggheten \"

- Helt stum är jag!Bravo!Bra diktat vännen!
2007-04-18

  Catrin
Dikten känns tung och vemodig, är nästan som en saga som man önskar ska sluta lyckligt, men vet att det blir ett olyckligt slut.
2007-04-18

  stronza
mycket fin och sorgsam. älskar den där björnen.
2007-04-18
  > Nästa text
< Föregående

Jan Linderoth
Jan Linderoth