befinner mig i andlösheten
blötlagd och lagom raderad
berusad av att stå i ingenting
av tillfället i en utsuddad gräns 
det enda jag vet
är här

händerna i automatisk jakt
finner och spänner
en duk av oräkneliga
millimeter av mönster på hud
den här tavlan som träs över
alla nedlagda register är endast för mig
den här delen av gycklarens dygn
som ska gräva hål i tankar på annat
är bara bara min

jag befinner mig i en utslätad tid
i en arm som skjuter rygg
i taket som just föll in
utanför framtid, innanför dåtid

men här behövs inga stora orsaker
för det är så här en puls ska slås samman
det är så här oändligheten bryter sig in 
och lossar staketen runt ett väl förborgat inuti

det här stället är inte byggt för ett vi
men vi byter tunga, välter ögon
väger frågor, tystar svar
väntar in andetag för att leva mer i nu
för att plantera ett svagt blåmärke att
betrakta imorgon

då när det stora oss inte finns
då när vi åter blir två ensamma
med sällskap