En smygare avlöste trycket. . .

Tystnad
Lättnad
Glädje

Det bleka ansiktet

Rodnande

Rosa kinder
rynkor runt mungiporna

Där satte han sig bland träden
och älvorna som gömde sig
bakom träden kom sakta fram
och dansade runt honom

- Glädjens dans

Näcken spelar nöjd på sin fiol
och fröjdas med älvornas dans

Helt plötsligt faller han till marken!
Dubbelvikt av smärtan.

Ansiktet bleknade igen . . .
Målades med dödens färg, beige.

Som en man nära döden,
tog han korta andetag,
kroppen skakade och på pannan
bröt kallsvetten fram.

Älvorna satt alldeles tysta nära honom
smekte hans hår. . .

Han vred sig i plågor
tiden tycktes stå stilla
fåglarna tystnade

Brakaren hittade sin väg ut

Själens befriare vandrade vidare
Näcken satt på stenen och stämde
sin fiol . . .