när så regnet valde min ruta
när så tårarna valde mina kinder
när så blicken valde dina ögon
när så händerna valde din rygg

Då levde jag
Då skapade jag
Då var vi gudar

när så stormarna valde dina tankar
när så lugnet valde mitt leende
när så draken valde din säng
när så krampen valde min mage

Då dog jag
Då förgjorde jag
Då var vi dödliga

Jag
Du

En dag som föll hårt mot tidens skitiga betong
och i skärvorna hittas en molnbeslöjad måne
och i skärvorna väljer vi alltid varandra