I gränslandets trakt
vinden viner

tunga vilar molnen
över grådaskigt land

Avskalade träd
med grenar pinade
av slitande blåst

Regndroppar tunga faller
till markens
utbrända gräs

I gränslandets trakt
finns endast
en väg

Kan du se henne?

Hasande fram
med blödande själ

kläder i trasor
likt hjärtat i hennes bröst

Stickande torra läppar
så salta
av ögonens pärlande
strömmar i silver

Grå blick längs vägens slingrande gång

Ser du dess slut?

En suck så tung
kvävs i en stormande ilning

Kan du höra henne?

O, Herren
låt mig inte förgås
här i mitt grånande
gränsland

Låt solen lysa än en gång
i sprudlande dal
och låt dess svala grönska
kittla mina sårade fötter

Låt mig få leva
än en gång