Jag ser, du ler, vi fattar och vi ger varandra blickar som

gör att vi med små gungande ansiktsuttryck längtar

och smått trängtar. I en omgivning som är markant och

stel drog blickar endast förbi, men du och ditt leende

fångade mer än själva mig. Jag blev vad du är för mig

och du vad jag är för dig. Barn vi fått, barn med yvigt vitt

hår, barn som gillar greppa tag i mitt nyutväxta skägg.

Dessa små underbara skatter fyller sakta våra hjärtan,

till dess ymniga nivå. Barn till låns att kärt förvalta, dessa

kära individer som ibland gör revy av oss själva, där

drömmar sakta rör sig mot nya spännande mål. På väg utan

att vika av, med blicken fast och med seglen fulla av vind.