och jag vill skrika högt,

vill ha illrött läppstift,

skratta dem i ansiktet,

vingla genomstan och fälla

bitcher med tio centimeters klack

och två tallrikar till solglas ögon.


och jag vill flyga,
och jag vill kramas.


men jag blir rädd,
för mig själv ibland.
känner mig som ett
mosat blåbär fast på
en klänning som någon
frenetiskt försöker få
bort.

är besvärlig,
är för högljud,
är för svår.


och folk försöker,

tränga undan mig,
få bort mig.


trots att jag känner mig ensam,
så är jag och har jag alltid varit
bäst och starkast så.