Av jord är du kommen .......
Bonden är gammal och kraften har svikit
Den spänst han en gång hade i kroppen har vikit
Han stretar dock troget på åkern bak plog
Och torkade pannan när andan han tog
Men sysslorna hopas och ingenting görs
För att få nån till huset han plockar fram börs
I grannsocken hitta han piga att värva
Han har aldrig fått några barn som kan ärva
Pigan hon mjölkade morgon och kväll
Och stor del av dagen stod hon vid häll
Men ändå så fanns det ej tid till att hinna
Var tiden skall plockas det kan han ej finna
Från gryning till kvällning han sliter sitt värv
Av havret och kornet han knyter en kärv
Och balar av hö uppå kärra han lassa
Vid knuten på ladan en kisse tyst tassa
Balens tyngd på muskel tog
Mörka moln för ögat drog
Bonden känner bröstet smärta
Tog med handen på sitt hjärta
Han står på knä i skymningsljus
På gårdsplan tätt intill sitt hus
Med lugn i sinne glatt han log
Nu är det slut med harv och plog
Tyst han föll i gruset ned
I den smärtan som han led
Nu kan ingen honom klandra
Där han vackra ängar vandra