Han andades in
en blekblå morgon

Månens silver är kvar i hans hår
Tårar faller som pärlemostänk

Utanför hjärtljudets kammare
hörs sista ugglans hoande
Guldglittrande daggfyllda grenar
sträcker sig mot marken

hjärtat är döende

Själen viskar hans namn när han gråter
Det finns inte mer liv att ge

"Du måste släppa taget"

Mjuka morgonvindar sveper förbi
Han fattar mina kalla händer

"Du vet att själen aldrig försvinner"

Själen kommer finnas kvar
Utan gestalt
levande i världen bortom världar finns de
ingen död eller döende glömmer
de finns här

Viskar, vakar och förmedlar
Du borde vara trygg
Jag blir din själs övervakare

"För dig är jag din ängel"

Nästa gång mörkret kommer
När du ensam och förtvivlad söker tröst

Då kommer jag

Jag kommer låta dig falla i sömn
För att trösta och vaka över dig


Jag kommer åter när världen är ond