Det är den där rastlösheten...
Det är den där rastlösheten
som gör sig påmind i gen
och som gör att jag vaknar mitt i natten
med en klump i mitt bröst
Den där känslan av att vilja fly
vilja bort
vilja mer
än det som finns här
än dom som finns här
den där känslan av vilja fly till igenstans
för att kanske kunna hitta hem
och jag läste om en man
som kännde sig hemma överallt och ingenstans
och det är nog lite så jag känner
det är den känslan av att vilja något mer
än vardag och tomma möten
men att inte riktigt kunna
om att känna sig fången i sig själv
och i dåtid
och det är kanske därför
som jag ligger på ett golv
en måndagskväll
och dricker rödvin
för att känna att det finns något mer
än måsten och krav och grå vardag
även fast det kan ha sin charm ibland
Det är sådana stunder
när man ligger på ett golv med en vän
och vet att nästan alla sover
som gör mig levande
när man möts på riktigt
oavsett allt
när man möts
och lyssnar på orden
dom sanna orden
i form av vinyl eller skepnad
och hon frågar hur det kommer sig
att nästan alla dom stora
har skapat under rus
och jag säger skrattandes att det är för att sanningen är nära då
ja det är den där rastlösheten
som får mig att vilja
något mer
vilja bort
och börja om