hans stela fingrar reflekteras i pianoväggen
rör sig osmidigt upp ner för tangenterna
hårt slår han ner ett ackord som kanske inte stämmer helt
om allt skulle vara riktigt och perfekt
hans mun grimaserar när han koncentrerar sig
och hela kroppen spänner sig för att spela varenda ton

hon sitter brevid med sin vackra fiol i knät
för hon spelar fiol precis som alla andra
T Ö N T tänker hon och säger hon och fnissfniss
hon slänger sitt tunna hår och vänder bort huvudet
ser ut som om hon försöker hålla sig för skratt
ser ut som om hon ska explodera av skratt
vilken sekund som helst

det är okej för mig
hon kan bara explodera
sprida sina samhällespåverkade inälvor över konsertsalen
bara han kan fortsätta spela
bara hon kan sluta slänga med sitt tunna hår


jag sitter brevid henne med min vackra fiol i knät
för jag spelar fiol precis som henne, och alla andra
skräms av tanken att jag kanske är som hon
att kanske jag också skulle kunna skratta
explodera och snurra mina fula tarmar runt min egen hals
så att jag får mig själv att sluta skratta

omedvetet liksom
undermedvetet kanske