Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min ängel som försvann i mörkret...

Jag ser inte vad du gör mot mig, jag vet inte om jag ska tro på dig om du talar sanning eller om allt är bara en stor lögn.. men en sak vet jag och det är att jag älskar dig..
Inne i mörkret i mina svåraste stunder tänker jag bara på dig min ängel hur du sitter i morgon daggen och hur dom små dropparna rinner ner längs dina vingar du ser ledsen ut och jag ser tårar rinna ner från dina kinder vad vill du, du sitter bara och tittar på ingenting, det är mörkret som omger dig och sorgen som tynger ner dig..
Dina kalla dagg droppar blir snart röda av ditt blod som längre inte värmer din svaga kropp, du andas lugnt ut och slår ner din blick det är så kallt att man ser din andedräkt i luften den fryser.. Du börjar nynna och gunga sakta fram och tillbaka, du smeker dina handleder med en sylvass fjäder från dina svarta vingar..
Ditt blod blandas med dagget och allt dit liv tas ifrån dig, ditt långa svarta hår vågar sig ner längs din rygg …
Du vänder dig om i mot mig och viskar förlåt…
Innan du försvinner ifrån mig, mina tårar rinner längs mina kalla kinder och skriker förtvivlat efter lite kärlek..
Men den förstår fortfarande att det är dej jag älskar min ängel som försvann i mörkret..


Min ängel som försvann i mörkret…




Fri vers av Kixy
Läst 401 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-06-08 08:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kixy
Kixy