Orden som slår mot mig som flugor mot vindrutan på en 90 väg

Pressen som pressar mig som mjöl i en kvarn för 100 år sedan

Vad är det för fel på vete?!

Stessen som kryper upp i varje hål på varje lem på det som i allmän mun benämns som min kropp

Jag... jag gömmer mig som en mullvad i marken och sticker optimistisk ut huvudet ibland bara för att få det insparkat igen




Som Quasimodo vill jag ta med mig Esmeralda på kyrktaket i regnet och ropa ut





"FRISTAD!"




med hela min lungkraft så att det ekar i en evighet genom städerna








noli mi tangere