Spelregler
Varaktigt
Långsamt vridande
Kring en axel gjord av självgoda tankar
Över en stekande het eld..
I färger urblekta av urkrafters vansinnesdans
Ofattbara i ett spektrum man inte kan nå med synen i behåll
Vrids jag medan varven räknas till mina pulsslag
Ljuden flyter ihop och åter dras isär likt ekon utan genklang
Orden rinner ur mig
Likt blodsdroppar
Uppslitna ur mina vener av gryma klor
Utan misskund
Utan känslokyla
Utan rädsla
Naket
Bart
Passionen slukar dropparna ett ögonblick innan de kan nå elden
Innan elden kan smaka och släcka tomrummets törst
Med en obefläckad tunga.. inget kan lämna spår i det spårlösa jungfrulandskapet bortom synfältet
Eldslandet sträcker sig bortom händelsehorisonten
Nere i själens mest svarta hål
Där ingen återvändå borde finnas
En resa dit är det sista jag borde göra
Men reser dit gör jag när jag minst anar
Spelreglerna är satta ur spel
Orden bygger nya
Orden sliter itu de gamla
Okontrollerbart
Oväntat
Osorterat
Hett
Längtande
Provocerande
Utan misskund
Utan nåd
Skapandekraften kräver sin tribut
Att försöka hjälper föga
Att förstå kan vara möjligt
Men viktigast är ändå
När jag tror att jag inget mer kan säga
Nog finner jag mer ändå
Mer skapar jag
oförutsett
Inspirationen i så många former
Så många plan
Som en gigantiskt antenn
Inställd på en främmande planet
Insupandes alla intryck
Berusad av otaliga möjligheter
Spelreglerna är satta ur spel
Och fan vad jag njuter av att det är så