Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

himlen var densamma som nu

Minns du hur det var innan vi blev odödliga,
när vi fortfarande kunde känna blodet under huden?

Himlen var densamma som nu
men marken var knöligare under våra fotsulor
och vi hade frömjöl i ansiktet och över kläderna.

Minns du hur det var när vi skapade oss själva
med darrande fingrar varje morgon
och såg på varandra genom nät av sagor
medan ekarna växte sig högre och högre?

Nere vid kvarnen växte blommor
som ingen sett förut eller visste namnen på
och våra cyklar galopperade snabbare än tiden,
blinda för uppförsbackar och morgondagar.

Minns du hur våra handflator smekte sjövattnet
medan dagarna strövade lojt längs strandlinjen?

Vi rusade med gråten i halsen över dimstråken
högt ovan hustak och trädtoppar om kvällarna
med Karlavagnen och Orion i ögonvrån
och fickorna fulla av drömsand och magiska pärlor.

Minns du hur det var innan vi blev odödliga,
när vi fortfarande kunde känna blodet under huden?

Vi rusade med gråten i halsen bland namnlösa blommor,
blinda för uppförsbackar och morgondagar.




Fri vers av asplausibelt
Läst 698 gånger och applåderad av 8 personer
Utvald text
Publicerad 2007-06-18 23:42



Bookmark and Share


  edvin medvind
Fantastiskt fina bilder.
2007-10-08

  mia.här å nu
otroligt vacker
barnet i mig
läser med tända
stjärneögon
bokmärker denna
2007-07-21

  aftermath
en ny poetryinmotion stil
jag gillar den skrapt
eller har jag varit blind?
2007-06-19

    KalleLager
\"Vi rusade med gråten i halsen bland namnlösa blommor\"

Bästa raden på länge som jag har läst här. Kanon, Sandra.
2007-06-19
  > Nästa text
< Föregående

asplausibelt
asplausibelt

Mina favoriter
andas
Uppoffring
jorden röd