Vi vandrar
I en annan verklighet
Bara vi två
Och det är ensamheten

Som bedövar våra sinnen
Får oss att förnimma
Varandras skrik
Fastän våra munnar är ihopsydda

Och jag trevar längs väggen,
Hoppades på att träffa dig
Eller hitta ljusknappen

Men du vinglar runt vid mitten
Av rummet
Rädd för att väggarna
Ska slutas runt dig

Och jag är för rädd
För att gå ut till mitten
Av rädslan av att bara gå i cirklar
Och aldrig hitta dig

Så vi går och går
Men hittar inte en väg ut
Eller en ljusknapp
Och vi hittar inte varandra

För våra rädslor hindrar oss
Från att vara tillsammans
Så ensamheten tar över
Och till slut fryser vi fast
Som vaxdockor.




[Våga möta dina rädslor]