Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det föds en vissen själ inuti mig, vem är du?

Det finns ingen tvivlan längre
allting har bevisats

människan är en dålig varelse

rörelser som inte syns längre
röster som inte hörs
varför ska jag fortsätta nu?

Det finns ingenting kvar
inget hopp, ingen styrka

vem ska orka bära mig nu?
finns det ens någon som vill..?


Svek, svek, svek, panik, ångest, svek
inget annat än svek, svek, svek, panik, ångest, svek

kylan fryser mig till is
säg att du inte flagnar i kanten
röster får mig att känna obehag
sluta, sluta











sluta...




Fri vers av aldrignågot
Läst 294 gånger
Publicerad 2007-06-26 18:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

aldrignågot