Detta är nog den mest störande och verkliga mardröm jag någonsin haft. När jag vaknade var jag inte säker på om jag hade drömt. Och det hjälper inte att jag kan känna smärta när jag drömmer. En mardröm för mig, en hemlighet för många.Jag är på en fest. Runt omkring mig virvlar människor förbi. En stark lukt tonårssvett och date parfym fyller rummet och lägger sig som en dimma. Utstrött lite på måfå på parkettgolvet ligger dessertvinsflaskor och pepsiburkar, skramlande runt taffsande danspar. Allting rör sig så fort, för fort för mig. Jag vänder på klacken och snubblar ut i tamburen. Jag står där en stund och lyssnar till musiken. Efter ett tag så snubblar en kille in. Han är minst ett huvud längre än mig och vinglar fram på ostadiga ben. Jag försöker smita bort därifrån men han följer efter mig. När han börjar bli klängig vänder jag mig om och fräser att han ska fan lämna mig ifred. Han tar mig inte så mycket på allvar och står där och skrattar kluckande. Då kommer min räddning. En kille med smålockigt guldblondt hår och runda, röda kinder. Otroligt söt heltenkelt. Jag ger honom en menande blick och han fattar snart vinken och börjar snacka med killen. Jag känner att det är dags att gå när dom börjar bli lite arga och högljudda. Hoppas dom inte börjar bråka för mig tänker jag förtjust och går fnittrande in till festen igen. Fulla klasskompisar är inte fullt så charmigt som man kan tro så jag bestämmer mig för att sticka, men först måste jag gå på toa. När jag ska stänga dörren till den rosakaklade toaletten tränger sig den blonda killen in. Jag frågar lite på skämt om att det blir lite trångt att kissa nu? Jag tystnar tvärt när jag ser på hans ansikte. Ögonen är mörka och ansiktsdragen är stela. Han tornar upp sig framför dörren. Jag börjar få panik. Jag ler lite förvirrat och försöker gå förbi honom men han tar tag i mig. Han håller krampaktigt om min överarm och låser dörren. Jag fattar vad som håller på att hända och börjar skrika. Han trycker upp mig mot toaletten och börjar dra i min kjol. Jag sparkar för livet och försöker klösa honom i ansiktet. Han trycker ner mina armar och pressar sig imot mig. Hans guldlockar sträver mot min panna och han försöker kyssa mig med sin stora blöta mun som lucktar starkt av tequila. Jag gallskriker fortfarande men drunknande i musiken och skratten gör det ingen skillnad. Han släpper mig. Tack gode gud! tänker jag och kastar mig bort. Han har nyktrat till, han deckar, han fattar vad han håller på med, jag skiter i vilket bara jag kommer bort härifrån. Jag tittar upp och ser att han börjar krångla med livrämmen. Skräck, fullständig och total skräck. Nej, inte nu, inte så här. Jag försöker resa mig och springa ut men han får tag i mig. Jag sparkar våldsamt med mina klackar mot hans lår men han sliter av dom. Han drar i sönder mina strumpbyxor och lyfter upp mig på toalettstolen. Han naglar fast mina armar under hans lår och får tillslut av mig kjolen. Med en hård stöt pressar han in sig själv i mig. Jag orkar inte skrika längre. Tårarna bara rinner ner för mina kinder. Det känns som om någon försöker sprätta upp mig med en kökskniv men det går inte riktigt så man måste göra det om och om igen. Han trycker sin mun mot min, jag vänder huvudet igen men han tar tag om min haka och trycker in sin tunga. Jag måste kräkas, hans sprit indränkta saliv och stön åker rätt ner i min hals. Jag hinner inte ens vända på huvudet. Han börjar svära och skrika på mig och slå mig i magen. Herre gud, han kommer slå ihjäl mig. Jag börjar vifta med armarna obehärskat. Han örfilar mig i ansiktet upprepande gånger. Jag slutar vifta och försöker täcka ansiktet. Han skrattar och tar tag om min midja och vänder mig på mage. Jag börjar skrika igen men det låter knappt någonting, min hals är helt svullen. Jag vet vad han ska göra. Jag tystnar och slutar streta imot. Jag orkar inte länge, snälla låt det bara sluta. Jag känner stötarna och hur han pressar sig imot mig. Hans sträva händer börjar fummla innanför linnet. Jag försöker krångla bort hans händer med då slå han mig hårt i nacken med sin knytnäve. Han tar tag om mitt hår och dunkar mitt huvud mot toaletten, smartan spänger sig fram mellan ögonbrynen och jag känner blodsmak i munnen. Allting blir svart. Jag vaknar på toalett golvet. Det känns som mitt huvud är i bitar. Jag försöker resa mig upp men halkar på det hårda golvet. Hela min kropp gör ont, det gör så fruktansvärt ont. Min hals är svullen och torr, smaken av sprit och gud vet vad sitter fastgrott i gommen. Det är tyst. Jag ser på klockan, den är halv 4 på morgonen, jag skulle varit hemma för 5 timmar sedan. Jag känner paniken växa. Jag vänder ansiktet bort mot dörren och ser att det står på glänt. Rädslan hugger tag i mig och jag kastar mig fram till handtaget och låser. Jag lutar mig mot väggen och blundar. Varför? Varför just jag? Jag drar upp knäna mot hakan. Allting är förstört. Jag önskar han hade dödat mig.
Prosa
(Novell)
av
Sofiapoema
Läst 1407 gånger och applåderad av 8 personer Utvald text Publicerad 2007-07-05 19:19
|
Nästa text
Föregående Sofiapoema
Senast publicerade
Systerskapet och evigheten Det som bara vi vet Nykärheten På ett tyst och stilla Valand Till farfar Slutspåren Omstart Längs Göteborgs gator Se alla
Mina favoriter
livet i hashtaggen #lycka Ensidig konversation... HEJ PROBLEMBARN och du kallar det stigmata, älskling Juliette, gatlyktorna har slutat andas i takt med ditt hår; en liten bit av världen har vissnat Några få sekunder som symboliserar en ren evighet och ett rent helvete sedan några få sekunder som s Känslan av hennes läppar som jag aldrig kysst Till Sofia Ström |