Vandrar vägen mörk allena

gårdagens fukt blöter sulor och vrister då
gräset oslaget viker sig

fullgjord är aftonens dans´
strupen är välfuktad men åter
sträv

och sömnen lurar i suddiga syner av välbehag....
lockar kropp.... lockar drömmar...lockar mig

Minnen fäller ridån och morgonens vila kan vagga mig

Sover snart i tröstbäddad säng
åter igen allena på villovägar

i