Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En gång tvingades jag att välja mellan att skriva och att leva. Det fanns inte utrymme för båda, jag var lycklig och kär, så diktpennan fick vila. Fascinerande att allt finns kvar efter 25 år.


Nu!

Jag vet inte
hur mitt val skulle
utfallit idag
Lyckan var

och
Vi älskade
varandra helt
utan förbehåll
tur och retur

Kärleksdikternas
små verser mellan oss
dräller huset fullt
Då när
livet leende
sträckte ut
sin hand
blev det
seriösa skrivandet
sekundärt
fanns det
enbart i
min framtidstanke
Nuet är ikapp
och det finns
inte längre
tid
att förlora




Fri vers av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 260 gånger
Publicerad 2007-07-08 12:04



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP