som stuckaturer av frilagda sockerstoder
flyktar tankebristen långt bortom molnskuggor
soltorkar du mina ordlösa glänsor över öppna eldar
fångar stormfyllnadens morgonbrisar i flykten
vindväntar ordbrytnadens krokader
inväntar alla trånaders löften
svalkar närheta synvilor
flödar som kallkällan
stillar siktdjupet
förtörsteligen
forsförfallen
fritänkaren
befriaren
friaren
med ett vildskri från präriens fruktans strupsånger
frilägger du mina lystnader med skalpella skärheter
friheta som vagndragarens vägväljare
sadlar frisinnade ryttarsporrar
hingstheta språngavgifter
galopps fria tömmar
revirmarkerar
skärskådar
skådar
skär

återvänder till brottsplatsens röda mantelrörelse
besudlad av vindfällans vänsälla stormvindar
bestiger evighetens kastrerade springare
torkar blodspåren från nyhuggna bilan
skärsliparen eggskärper leenden

då skingrar du ovädersmolnen
viskar våra sagovackra visor
lockar till väla lystenheter
smeker mej så varsamt
att lystnaden stegras
savas våra smekor
ögonser vänslas
kysslystnaden
närförliden
viskande
hetsar

fruktans molnskuggor skingrades
så älskar vi varandra
så älskar vi
älskar
vi