du hade tänt en brasa
och jag gjorde te
i ditt kök

en sista gång 

vi älskade
och dina händer var som
fastklistrade på min hud

imorgon
tänkte jag
imorgon är allt förflutet

och jag kysste din panna
din kind
din hand

jag kysste alla delar
jag trodde mig komma sakna mest

vi pratade om den där gången
när vi insåg att vi hörde samman
den där natten som aldrig tog slut

och du grät
trots att du aldrig gråter

du mumlade något om att
alla de namn du gett mig
aldrig skulle uttalas igen


alla slut har en ny början
ljög jag

du sa att du ville ha mig hos dig
hela natten
tills solen gick upp

men jag insisterade på att gå

hur skulle jag annars kunna gå
om jag fick vakna i din famn

väl ståendes i tamburen
hade jag glömt hur man knöt skorna

vi kanske ses

ja kanske... fast inte så här

vi sågs aldrig mer

inte så där