Vartenda hugg jag fick
Jag har blod i mina lakan
hud i mina händer
och i rummet skakar toner från igår
Mellan glas och satta galler
vittnar flugorna om sommar
Men jag stannar kvar här
mellan din lår
Och byter klorofyll
mot dina saltgruvor i mörkret
här bland bitmärken och tunga andetag
Snart faller natten som en livboj
till dem skeppsbrutna i vattnet
som trevar under bomull efter stag
Hur länge kan vi gömma oss
och ta det kallt
Hur länge kan vi skyla våra spår
När verkligheten blandas ? vårt och salt
och strös i våra sår
Tungorna har tystnat
från sitt ändlösa försvar
fästa i varandras brustna is
Där tystnad håller låda
under nattens poesi
svettas vi i syndens svala bris
För här har konsekvenser
tappat sin gestalt
Här spelar vi en annan melodi
För när verkligheten blandas i vårt salt
är allt ändå förbi
Och fast flugorna har varnat
om ett ankommande larm
ignorerar vi varenda röd signal
Och samtidigt som dina muskler
kramar där dem ska
hörs steg i hallen från en kommande skandal
Och mörkret får en skimmrande nyans
som utav ljus
när stålet bultar iskallt i mitt vett
För verkligheten tog oss visst till slut
i sitt ilskna bett
Och med blod i mina lakan
och en slipad kniv i ryggen
betraktar jag en sista gång din blick
Min älskade som ser mig
när ligger här och dör
Du var värd vartenda hugg jag fick